Mitt kompass pekar rakt mot en höjd av 1135 meter där vindarna når hastigheter som ingen annanstans i Sverige. Här, omgiven av sju gamla glaciärer som mäter världens längsta kontinuerliga smältdata, ligger Tarfala forskningsstation som en ensam utpost i den alpina arktiska vildmarken.
När jag första gången närmade mig denna extraordinära plats i Darfálvággi, insåg jag att få svenskar känner till att vi har landets enda forskningsstation belägen i en sådan extrem miljö. Kebnekaisemassivet reser sig omkring stationen som en naturlig katedral av is och sten, medan katabatiska vindar formar ett unikt mikroklimat.
Sedan 1946 har Storglaciären, som omger stationen, varit föremål för världens längsta kontinuerliga glaciärstudie. Dessa 80 år av minutiös dokumentation har skapat en vetenskaplig databas som forskare över hela världen förlitar sig på för att förstå klimatförändringarnas påverkan på våra glaciärer.
Sveriges mest extrema vetenskapliga utpost
En station där vindarnas våld bryter alla svenska rekord
Den 20 december 1992 registrerade Tarfala en vindstyrka på 81 meter per sekund, vilket utgör det högsta värdet någonsin uppmätt i Sverige. Dessa extrema förhållanden är ett resultat av stationens unika läge i Tarfaladalen, där fallvindar accelereras mellan fjällkammarna och skapar ett naturligt vindlaboratorium.
Sju glaciärer under konstant övervakning
Forskningsstationen övervakar systematiskt sju stora glaciärer: Storglaciären, Isfallsglaciären, Kebnepakteglaciären, Tarfalaglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären. Fyra av dessa ingår i världens referensnätverk om cirka 50 glaciärer som bidrar till global klimatforskning genom World Glacier Monitoring Service.
En vetenskaplig historia som format klimatförståelsen
Åtta decennier av kontinuerliga mätningar
När Valter Schytt påbörjade de första systematiska mätningarna 1946, kunde ingen ana att Tarfala skulle bli en av världens viktigaste glaciologiska forskningsstationer. Officiellt invigd 1961 av Stockholms universitet, har stationen lett forskning inom glaciologi, permafrost, hydrologi och fjällmeteorologi under ledning av föreståndare som Per Holmlund, Gunhild Rosqvist och nuvarande Nina Kirchner.
Pionjärforskning inom skandinavisk permafrost
År 1976 initierade Tarfala de första systematiska studierna av fjällpermafrost i Skandinavien. Denna forskning visade att stationen ligger i en zon med utbredd diskontinuerlig permafrost, vilket gör området unikt för att studera hur den arktiska marken reagerar på klimatförändringar. Björklidens närhet till Skandinaviens största fjällsjö kompletterar denna forskning med studier av hur glaciärsmältvatten påverkar de större vattensystemen.
Fältanteckning: Vid minus 30 grader och vindstyrkor som hotar att riva bort mätutrustningen, förstår du verkligen vad ”alpin arktisk miljö” innebär. Här studeras klimatets extremer där få andra platser i världen erbjuder liknande förhållanden på denna höjd.
Den exklusiva forskningsupplevelsen
Elva byggnader mitt i glaciärernas värld
Forskningsanläggningen består av elva specialbyggda strukturer anpassade för extrema väderförhållanden. Stationen fungerar som bas för både internationell forskning och universitetsundervisning, där studenter från hela världen kommer för att lära sig glaciologi i praktiken. Stockholms universitets institutionen för naturgeografi driver verksamheten med samma precision som krävs för de vetenskapliga mätningarna.
Kebnekaises toppmätningar från stationens bas
Från Tarfala genomförs de årliga mätningarna av Kebnekaises Sydtopp, som tidigare var Sveriges högsta punkt. När glaciären på sydtoppen smälter, dokumenterar forskarna hur Nordtoppen nu är 6,9 meter högre och utgör landets nya kulmen. Gällivares skidort på 823 meters höjd verkar närmast låglänt jämfört med Tarfalas extrema höjdläge.
Planera ditt forskningsbesök
Säsongens betydelse för tillgängligheten
Säsongen avgör helt din upplevelse av Tarfala. Sommarmånaderna erbjuder den enda realistiska möjligheten för besökare att nå stationen säkert, när glaciärerna är stabila och vädret tillåter transport till området. Vintersäsongen innebär extrema förhållanden som kräver specialiserad utrustning och expertis.
Förberedelser för den alpina arktiska miljön
Ett besök till Tarfala kräver samma förberedelser som en expedition till Arktis. Temperaturer kan växla dramatiskt, och vindförhållandena är oförutsägbara. Kontakta Stockholms universitet för information om tillgänglighet och säkerhetsprotokoll. Store Mosses 8000-åriga torvmossa representerar en helt annan typ av svensk naturvetenskap, men båda platserna visar hur unika forsknings-möjligheter finns spridda över vårt land.
Vanliga frågor om Tarfala forskningsstation
Hur når man Tarfala forskningsstation?
Tarfala nås genom Kiruna kommun och kräver specialiserad transport till den alpina miljön. Kontakta Stockholms universitet för aktuell information om tillgänglighet och transportmöjligheter beroende på säsong.
Kan allmänheten besöka forskningsstationen?
Besök är möjliga men kräver förhandsplanering och godkännande. Stationen fungerar primärt som forskningsanläggning, och besökare måste följa strikta säkerhetsprotokoll för den alpina arktiska miljön.
Vilken är den bästa tiden att besöka Tarfala?
Sommarmånaderna erbjuder de säkraste förhållandena för besök. Vintersäsongen innebär extrema väderförhållanden med temperaturer som kan sjunka dramatiskt och vindstyrkor som når rekordhöjder.
Vad gör Tarfalas glaciärforskning så speciell?
Storglaciärens 80-åriga dataserier utgör världens längsta kontinuerliga glaciärstudie av sin typ. Denna forskning bidrar direkt till den globala förståelsen av klimatförändringar och glaciärernas respons på temperaturförändringar.
I denna alpina arktiska forskningsstation möter du Sveriges mest extrema vetenskapliga miljö. Medan turister flödar till mer kända destinationer, erbjuder Tarfala en autentisk upplevelse av hur forskning bedrivs under förhållanden som få andra platser i världen kan erbjuda. Här, på 1135 meters höjd omgiven av årtusengamla glaciärer, förstår du verkligen krafterna som format vårt klimat genom millennier.