På Sveriges västkust fanns en gång världens mest produktiva koncentration av stenhuggare – en industriell kraftcentral som exporterade granit för astronomiska summor medan turistmassorna fortfarande var okända. I den lilla samhället Hunnebostrand i Bohuslän pågick under decennier en verksamhet så omfattande att den 1906 genererade export för över 14 miljoner kronor från sina 60 stenbrott.
Denna maritima by på Sotenäshalvön döljer en av Sveriges mest extraordinära industrihistorier. Medan andra kustorter byggde sin framtid på fiske, förvandlade Hunnebostrand sina granitklippor till en global exportmakt som försåg världens stora städer med gatsten och monument.
Idag återstår spåren av denna storhetstid inbäddade i landskapet – gamla stenbrott som blivit naturliga bassänger, hamnanläggningar som vittnar om omfattande sjötransporter, och en kunskapstradition om sten som fortfarande lever kvar bland lokalbefolkningen.
Den granitrikedom som förvandlade en fiskeby
När Bohusläns berg blev världsberömt
Den första transformation började 1863 när Carl Strömman anlade det första stenbrottet på Skalbergen ovanför samhället. Inom sex år sysselsatte bara detta brott 70-80 man – en astronomisk siffra för en liten kustort. Den lokala Bohus-graniten visade sig ha exceptionella egenskaper som gjorde den idealisk för gatsten och byggnadsmaterial.
Industriell explosion vid sekelskiftet
Under 1890-talet exploderade verksamheten. Hela 211 stenhuggerier etablerades i Stångenäs och Sotenäs, medan uppemot 1000 stenhuggare arbetade i mellersta Bohuslän – flertalet koncentrerade till just denna region. Mattsson startade 1903 stenbrott i Stensvik, Uleberg och Ellene, medan Lüttens verksamhet vid Ramsviks norra del redan expanderat kraftigt sedan 1884.
En bevarad autenticitet som trotsade tiden
Export till hela världen
Siffrorna från toppåren är häpnadsväckande. År 1902 uppgick värdet av stenexporten till över 3 miljoner kronor, för att 1906 nå rekordhöga 14 miljoner kronor. Tyskland dominerade som köpare, men Hunnebostrands granit nådde även England, Danmark, Norge, Frankrike, Holland och Argentina för gatläggning och monumentbyggen.
Fältanteckning: När jag vandrar mellan de övergivna stenbrottens vattenspeglar ser jag tydligt sektionerna där granitkuber en gång sågas ut. Dessa ”bassänger” har blivit några av västkustens mest unika badplatser – perfekt klar granit formad av industriell precision istället för naturens långsamma erosion.
Hantverk som överlev generationer
Erfarna stenhuggare från Blekinge lockades hit under expansionen, och deras kunskaper blandades med lokala traditioner. Verksamheten fortsatte i 100 år – ända till 1978 när det sista stenbrottet på Lahälla stängde, vilket markerade slutet på en epok som format hela regionens identitet.
Den exklusiva upplevelsen som väntar dig
Industriarv som blev naturupplevelse
Idag erbjuder Hunnebostrand något unikt – geologisk historia formad av mänskliga händer. De gamla stenbrottens vattensamlingar har blivit kristallklara badplatser omgivna av perfekt uthuggen granit. Här badar du i industrihistoria medan du blickar ut över samma kustlinje som såg tusentals ton sten lastas för världsexport.
Levande kulturarv
Hamnanläggningarna vittnar fortfarande om den massiva logistik som krävdes. Bryggor byggda för stentransport, magasin där granit sorterades efter kvalitet, och spår av kranar som hanterade blocken. Västkustens maritima traditioner fick här en helt unik industriell dimension.
Tillgång och insiderrråd
Bästa tid för upptäckt
Besök helst under sensommar och höst när turistmassorna avtagit men vattnet fortfarande är badbart. De gamla stenbrottens bassänger håller värmen längre än öppet hav. Vårtiden avslöjar industrispåren tydligast när vegetationen ännu är gles.
Praktiska tips från marken
Hunnebostrand nås via länsväg 161 från E6, cirka 90 minuter från Göteborg. Parkera vid hamnen och utforska till fots – många av de gamla stenbrottsområdena ligger inom gångavstånd. Ta med badjutare för klippbaden och kamera för industrispåren. Industriarvet här påminner om andra svenska industrisamhällen, men stensektionernas precision i landskapet är helt unik.
Vanliga frågor om Hunnebostrands industriarv
Hur många stenbrott fanns det som mest i Hunnebostrand?
Som mest fanns ett 60-tal stenbrott i Hunnebostrand med omnejd, vilket gjorde det till en av Sveriges mest koncentrerade stenbrytningsregioner under höjdpunkten på tidigt 1900-tal.
Vad gjorde Hunnebostrands granit så efterfrågad?
Bohus-graniten från området hade exceptionella egenskaper för gatsten och byggnadsmaterial. Den exporterades till städer i Tyskland, England, Danmark, Norge, Frankrike, Holland och Argentina för gatläggning och monumentbyggen.
Kan man fortfarande se spår av stenbrytningen?
Ja, många av de gamla stenbrottens vattensamlingar har blivit naturliga badplatser. Hamnanläggningar, magasin och transportspår vittnar fortfarande om den omfattande verksamheten som pågick från 1863 till 1978.
Hur stor var stenexporten från området?
År 1906 nådde exportvärdet rekordhöga 14 miljoner kronor, vilket var en astronomisk summa för tiden. Detta från en relativt liten kustort med uppemot 1000 stenhuggare sysselsatta i hela mellersta Bohuslän.
Hunnebostrands transformation från fiskeby till industriell stormakt illustrerar hur svenska naturresurser en gång formade global arkitektur. Här slutade inte historien 1978 – den blev till badplatser och kulturarv som erbjuder en helt unik västkustupplevelse bortom de vanliga turiststråken.